Omstridda rektorn: ”Vi banar vägen för fascism”

MÖLNBRO. Den pågående krisen har tagit fel vändning, och regeringen utlyser därför drastiska åtgärder för att förhindra en farlig smitta. Man delar snabbt upp befolkningen i riskgrupper, och smittspridare spåras upp och sätts i karantän. Ett expertråd bestående av landets främsta medicinska forskare konsulteras fortlöpande av regeringen. Experterna understryker att om inte åtgärder vidtas nu, hur obekväma de än må vara, går snart hela samhället mot en säker undergång. Den allmänna opinionen svajar ibland, men är överlag positiv till åtgärderna.

Nej – det är inte Sverige 2020, utan Tyskland 1933.

Det var denna liknelse som förra veckan fick Mölnbro kommuns Mp-ledamot Dorothy Askerhaus – mer känd för svenska folket som ”rektor Dorothy” eller ”Råttan” – att återigen hamna i blåsväder. På såväl sociala medier som av kommunfullmäktige har hennes jämförelse beskrivits som bland annat ”ansvarslös” och ”uppviglande”. Till och med SD:s Erik Satie, som hittills legat lågt i coronadebatten, säger att ”… den här gången har hon gått för långt”.

Etter värre blev det dock efter gårdagens ”Aktion Zefirnatt”. Det var mitt under rusningstid på fredagen som sju förklädda Mp-ledamoter gjorde subtila ändringar i välkomstskyltar till butiker och gallerior i staden – utan butiksinnehavarnas vetskap. Rektor Dorothy låg bakom aktionen och punktledde den via direktiv på Whatsapp.

Såhär förklarar Rektor Dorothy aktionen:

– Vi ville visa hur lätt det är att falla tillbaka till ett samhälle där segregation är norm. Vi bytte bara ut orden frisk/sjuk mot svensk/arab/utlänning, och ändå tog det upp till två dagar för såväl besökare som butiksinnehavare att upptäcka det. Det säger något om tiden vi lever i.

Men vad hade ni för syfte bakom detta? Är det inte en provokation mot allas lika värde?

– Det som främst är en provokation mot allas lika värde är hur man sedan några månader delar upp medborgarna i friska och sjuka, inte bara i Sverige utan i hela världen. Den kortsiktiga vinsten i form av ett eventuellt antal färre insjuknade måste vägas mot de långsiktiga skadeverkningarna, som nya, bestående former av apartheid och i värsta fall fascism.

Dorothy Askerhaus ser tydliga likheter mellan tyska affärsidkare på 30-talet och svenska rekommendationer idag (foto: Bundesarchiv, Bild 102-14468 / Georg Pahl / CC-BY-SA 3.0)

I sociala medier har alternativa högergrupper uttalat stöd och sympati för de uppmaningar ni själva kommit på. Göder ni inte på politikerföraktet och konspirationsteorier genom att förminska pandemins följder?

– Inte alls. Och det var exakt den här sortens frågor som tyska journalister ställde till en misshaglig rektor i Berlin år 1934. Den rektorn var min farfar och undkom döden endast genom att fly till Sverige. Nu kommer du här, 86 år senare, och ställer mig mot väggen på samma okritiska sätt. Du borde skämmas.

Men jag tänker att vi måste ju ändå ta avstånd från varandra och visa ansvar. Annars kanske pandemin förvärras. Att skilja friska från sjuka är kanske inte så politiskt laddat som du lägger upp det, utan en nödvändig restriktion för samhällets bästa?

– I Tyskland trodde man att rasblandning skulle leda till mutationer som i längden skulle innebära den ariska rasens undergång. Idag är det en annan slags mutationer, den i ett virus, som politikerna använder för att skrämma oss till följsamhet. Kan du förklara den principiella skillnaden, om det finns någon?

Jag tänker att det är att blanda ihop korten. Hur tror du till exempel att det känns – för oss med utländsk härkomst – att se en skylt med texten ”Undvik helst vår butik om du är utlänning”?

– Och hur tror du det känns för gamla eller andra riskgrupper, som enbart genom sin existens plötsligt upplevs som ett hot som bör undvikas av allt och alla?

Jag tänker att det är en svår och problematisk jämförelse, som kanske inte ens kan göras i det här fallet.

– Det går visst att jämföra, närmast jämställa. Jag är rektor på en skola där såväl lärare som elever börjat dölja sina sjukdomssymptom. Och med sjukdomssymptom menar jag sådant som inte ens behöver innebära något sjukt alls, t.ex. en hostning eller nysning. Sådan smyger vi med numera, och allt fler som känner sig hängiga vågar inte berätta det ens för sina närmaste. Det finns ett ord för detta: stigmatisering. Och så fort stigmatiseringen är igång, då är den väldigt svår att få ogjord. Det har återigen blivit ”fel” att vara sjuk, på samma sätt som det var ”urartat” på 30-talet. Fascismen är ingen extrem rörelse, den är oerhört folklig till sin karaktär. Den finns inom oss alla. Den vilar i oss latent, den väntar bara på att bryta ut under de rätta omständigheterna – precis som ett virus.

Många kallar dig konspirationsteoretiker. Menar du alltså att Sverige har blivit fascistiskt?

– I förlängningen, och vi är redan där, blir det så. Man har till exempel öppet börjat diskutera för- och nackdelar med eutanasi [dödshjälp, red. anm.] i äldrevården. Man har aktivt, från alla håll och kanter, börjat organisera ett nytt socialt ramverk där segregation och avstånd, inte integration och närhet, är norm och önskvärt. Hur skiljer det sig från åtskiljande raslagar och ghetton? Tänk på att de första tyska gaskamrarna inte tillämpades på judar, utan på så kallade efterblivna och sjuka. Och detta första mördande föregicks av diskussioner om dödshjälp, nästan identiska med de diskussioner som nu förs i public service.

Drar du inte parallellerna lite väl långt nu?

– Inte alls. Som gammal lärare har jag ofta frågat mina elever: hur kunde det gå så fort att hjärntvätta ett helt folk på 30-talet? Idag ser vi svaret runtomkring oss. Vi har länge sagt att vi lever i en fri värld utan gränser. men det behövs bara ett upplevt hot utifrån, i det här fallet en influensa, och så är friheten och de öppna gränserna ett minne blott. Hade det gällt digerdöden hade jag förstått det, men folk ligger inte och dör på gatorna, trots att vi rustat ner sjukvården så till den grad att så skulle varit fallet, om digerdöden brutit ut.

Du tycker alltså att Coronapandemin inte ska tas på allvar?

– Som politiker, rektor och intellektuell är det min främsta uppgift att problematisera saker och ting ur flera olika perspektiv. Men på grund av det enformiga, enögda medieklimat som råder i Sverige har det krävts ytterst lite för att få människor att sluta upp bakom de nya förordningarna och rätta sig i ledet. Och detta lyckades man till och med i länder med så olydiga befolkningar som USA och Italien. Om det är så lätt idag, hur lätt tror du inte det var i Tyskland på 30-talet?

Jag känner att du undviker frågan.

– Du får känna vad du vill. Ni medelklassreportrar älskar att känna, tycka och tänka saker, och ni älskar att ställa trevande, halvt fullbordade frågor som aldrig kan ge några vettiga svar. Så fort våra myndigheter utmålar ett hot har vi andra uppenbarligen inga problem att ”följa rekommendationer” – därför att staten säger att vi ska göra det. Vi har inga problem med att helt plötsligt sluta krama varandra, eftersom staten har sagt att vi inte ska göra det längre. Och mitt i alltihopa har vi en så kallad fri press, med journalister som du själv, som väljer att inte problematisera detta det minsta, utan verkar hoppas att någon annan ska ta till orda först. Det är skamligt, och du borde skämmas för detta.

Hur har reaktionerna på sociala medier varit annars, nu när aktionen är över?

– Som vanligt. Enfaldiga, korkade, illvilliga. Men har jag bara fått upp ögonen för en enda människa är jag nöjd med denna aktion.

Lavinia Revals

[I den här intervjun uttrycks åsikter och falsk information där Covid-19 beskrivs som ett ”upplevt” hot. Redaktionen tar bestämt avstånd från dessa uttalanden och uppmanar alla att ta ansvar, hålla avstånd och följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer och råd.]

[Förtydligande: Förkortningen ”Mp” avser det lokala Mölnbropartiet och inte Miljöpartiet, liksom förkortningen ”SD” avser den lokala Sluta Dalta-rörelsen och inte Sverigedemokraterna.]

[Denna artikel ingår i Till Punkts artikelserie om det fiktiva Mölnbro, där flera av författaren Saba Gordons böcker utspelar sig. Mer information finns på Om-sidan och i Böcker.]

Relaterad läsning:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s