Freud hade fel – det finns inget Opidus-komplex…

PSYKOLOGI. Enligt Freud så har alla män en enda sak som de tänker på när de skaffar sig en partner och detta är att denna partnern ska vara som derans mamma. Titta va sur han ser ut på bilden. Detta är nog pga han insåg redan du att han hade fel. Men höl de hemligt för å inte tappa Ansiktet Sen så kom de en del borliga feminister och sa att nu ska kvinnor också ha ett opidus Komplex viket man då döpte till Electra.

Detta är ju egentligen en väldigt utbrädd uppfattning i dag i bland hög utbildade psykologer, att vi som människor dras till partner/blir kära i den som liknar ens föreldrar, & när den också blir kär i dig så liknar ju du oxo dens föräldrar så att det är så att säga så att vi tror på detta idag oavsett vem eller vad du jobbar som, att det är ju inte många vågar ifrågaseta detta påståndet.

Nu ka jag avslöja nått för er o de är att Sigmund Fred hade helt fel i detta, i själva verkligt så är sanningen en helt Annan, inte så riktigt jag som kommit på denna upptäckt utan det kommer ifrån författaren Saba Gordon, nu ska jag intervjua henne så får vi lite klarhet i detta ok?

[Denna intervjun har skätt via mejl Men jag skriver ut de som repliker å rubriker då de blir lättare att läsa..]

Saba nu får du ta o berätta. Varför tycker du de är viktigt att exposa Odipus Myten?

– Jag har fått höra sen jag var liten att jag dras till de jag dras till pga min pappa. T.ex. sade man detta till mig på psykologikursen på gymnasiet. Och det skulle isåfall vara tvärtom för min storebror, att han dras till de som liknar min mamma. Nu finns det ju bara ett problem med detta. Vår mamma har inte levt på ett himla bra tag nu, så hur går det här ens att applicera på min bror? Och det finns ett annat problem, nämligen att jag vet att det jag tänder på hos en kille inte är särskilt likt något överhuvudtaget hos min pappa. Ska jag vara helt uppriktig finns det mycket som är avtändande hos min pappa, bortsett från det faktum att hela det här psykologiska flirtandet med incest är väldigt avtändande i sig. Hur Freud lyckades ro detta i land och få det att gälla för sanning genom århundraden, det känns som en gåta för mig.

Säger Saba

Okej, men du tycker asså de är lite creepy att de skulle funka så såom Fred menade på. Vad menar du på, du kunde la ta upp detta med upprepsnings tvånget också Saba??

– Ja upprepningstvånget är ju ett begrepp och en teori i freudiansk tradition som bygger på att vi som vuxna lyckas iscensätta gamla olösta konflikter från barndomen, särskilt konflikter med våra föräldrar, genom vårt vuxna relationsliv. Som intäkt för detta tas att de relationer man själv går in i på många sätt liknar den relation som ens föräldrar hade. Och det stämmer, så är det! Men om detta nu är ett upprepningstvång, vad är isåfall ögonfärg, hårfärg och återkommande släktdrag? Är det också upprepningstvång kanske? Nej, för det säger sig självt att man bygger relationer i vuxen ålder på det sätt man lärt sig under barndomen. Att koppla detta till nån slags psykologiskt övernaturlig incestdrift är mer ett utslag av den tidsanda, och den samhällsklass, som Freud verkade i under förra sekelskiftet.

Hmm kan du utveckla de där sista tack

Namnbråket om ”Vita havet” ett symptom på ”kollektiv neuros” hos kulturmedelklassen

– Freud var ju genomborgerlig. Det här med att man ofta anspelar på hans judiska härkomst är mest en avledningsmanöver från hans viktigaste sociala tillhörighet, dvs klasstillhörigheten. Den borgerliga klasskulturen i de här länderna på den tiden var störd. Nu snackar vi alltså Österrike, Tyskland, det mesta av Europa egentligen. Det fanns en fullkomligt störd uppfostringskultur som antingen svängde åt det totalt rigida och renläriga, eller åt det frisläppta och gränslösa. Mycket av det här lever kvar än idag, och tittar vi på dagens borgerliga klasskultur är den ju lika störd idag. Det positiva som kommit av allt detta är ju den högborgerliga konstnärliga traditionen av stora konstnärer, musiker, författare etc. Baksidan är att hela samhällsklassen som sådan drabbas av en slags kollektiv neuros. Det är detta vi ser hos medelklassen idag, som är vår tids småborgare (och ”mellanborgare”). Om du inte kallar t.ex. namnbråket på Konstfack om ”Vita havet” för neurotiskt, då vet jag inte vad neuros är.

Okiii hänger inte riktigt med på allt detta men utveckla gärna dedär om upprepsnings tvånget istället …

– Som jag redan påpekat menar den freudianska traditionen att vi som barn blir hemligt förälskade i våra föräldrar. Det stämmer att både pojkar och flickor har perioder där de är intensivt förtjusta i någon av sina föräldrar. Men det har inte med föräldrarna i sig att göra, det handlar inte primärt om det direkta släktbandet utan om deras roll som vuxna vårdnadshavare. Därför ser vi samma mönster i skolans värld, en värld jag undersökt väldigt mycket när jag gjort research för mina böcker, egentligen alla mina böcker men kanske främst min egen uppväxtskildring Flickan som rann ut i sanden. Ju större behov av vuxenkontakt ett barn har, desto mer förtjust, eller enligt Freud ”förälskat”, kommer barnet att bli i en vuxen som är mottaglig för detta behov.

Freud färgades av sin samtids sexualisering av barn

– Det som färgar Freud är som sagt tidsandan för förra sekelskiftet i den borgerliga klasskulturen, där barn sexualiserades betydligt tidigare än idag. Bland annat var samtyckesåldern betydligt lägre även om myndighetsåldern var högre, vilket säger en hel del. Idag är det lite annorlunda i den borgerliga världen: samtyckesåldern är högre och myndighetsåldern lägre. Samtidigt är ju barndomen och uppväxten inte ett statiskt tillstånd utan en pågående process i ständig förvandling, och det som en gång ska bli vuxna förälskelsemekanismer börjar ta form inte bara i undre tonåren utan ännu tidigare. Det är inget konstigt. Problemet är vår perversa medelklasskultur, eller Freuds egen borgerliga klasskultur, som blandar in rent vuxna sexuella behov i denna process och dessutom lägger de triggande mekanismerna hos den på barnet.

Prata inte om ”toxisk maskulinitet”, prata om toxisk medelklassighet istället

– Vi vet ju idag att de flesta mammor upplevelser ett känslomässigt band till sin spädbarn som är lika intensivt och passionerat som vilket tonårsförälskelse eller vuxen kärlek som helst. Det gör den inte pervers, men det säger något om hur vi knyter an till de som står under vårt beskydd. Sexualiseringen av detta är däremot en social konstruktion inom den borgerliga klasskulturen, då som nu. Istället för att tala om toxisk maskulinitet borde vi tala om toxisk medelklassighet och överklassighet. Det är t.ex. därför nästan alla förövare i mina böcker är medelklasspersoner medan de flesta offer är barn och ungdomar från de lägre klasserna. För det är så den statistiska verkligheten ser ut.

Hm okok så om vi inte blir kära som vuxna i den som liknar vår mamma/pappa Saba ,vem blir vi då kära i å varför??

– Det här med förälskelse är inget som bara händer, även om det ofta känns så. Man måste själv vara inställd på att bli förälskad, annars händer inget. När vi verkligen faller för någon vid första ögonkastet (eller andra, tredje, fjärde ögonkastet) så är det för att vi är mottagliga för signaler, oftast oavsiktliga, som den här personen sänder ut. Dessa signaler innehåller budskapet ”du och jag är kompatibla”. Eller för att förenkla det: ”vi passar ihop”. Men vad innebär det då att ”passa ihop”? Det har naturligtvis med personkemi och den egna personligheten att göra, och den springande punkten här är att vi söker efter någon som vi kan vara oss själva med. Det är sexigt att bli accepterad för den man är. Inte för den man utger sig för att vara. Ju större chans att du verkligen får slappna av och ge utlopp för hela dig med någon, desto större chans att du blir kär i personen. När detta händer brukar det faktiskt besvaras ganska omgående från den du blir kär i. Och så blir vi förr eller senare ihop.

Det är klasstillhörigheten som avgör vem du blir accepterad av

– Nu tänker jag ta mig själv som exempel. Jag kommer en lägre klassbakgrund, och jag kommer från en släkt som många skulle kunna kalla white trash. Det finns generationer av missbruk i min släkt, och det har påverkat min tillvaro i samspel med andra människor. Det är fattigdom som alstrat denna sociala misär, vill jag tillägga. Det är ju grund och botten fattigdom som gjort många av mina förfäder beroende av missbruk, eller som fått dem att begå brott eller t.o.m. ta sitt liv. Allt det här bär jag ju med mig idag, och vi kommer aldrig ifrån att våra förfäders skuggor fortfarande faller på oss. De här betingelserna skapar vissa grundläggande attityder hos någon som växer upp med dem. Man får ett särskilt sätt att uttrycka sig, gestikulera, ha ögonkontakt och uttrycka sig som hela tiden präglas av den här mörka, sociala misären. Det betyder inte att man är ett vandrande vrak, utan att allt detta finns inskrivet i hela ens existens, men det behöver inte påverka dig i vardagen direkt. Personligen har jag rört mig mycket i det svenska kulturlivet, som domineras av medelklass- och överklasspersoner. Personer från dessa klasser vet i regel väldigt lite om fattigdomsgenererad misär. Fattigdom påverkar inte bara ekonomin utan också det sociala och psykiska. Detta har helt enkelt medelklasspersoner väldigt dålig koll på. De kanske lider av andra sorters psykisk ohälsa (som inte brukar vara lika grav) men inte just den sorten som alstrats av komma från samhällets botten.

Kände mig alltid ensam och osynlig i den svenska finkulturens värld”

– Under min tid i finkulturens innersta korridorer kände jag mig därför väldigt ensam, frustrerad och osynlig. Mitt skrivande togs kanske på allvar, men dessa medelklassmåttor läste konstant in en massa satir, humor och absurditeter som jag aldrig avsåg: för dem var min verklighet, som jag skildrar i mitt skrivande, ett skämt och ett absurt påhitt. Så hur såg det ut på det privata planet för mig? Jo, det fanns ingen jag riktigt gick igång på, jag blev nästan aldrig kär i någon, förutom om jag märkte att det fanns andra som kom ungefär från samma håll som jag själv. Då blev vi antingen nära vänner eller partners. Vi kunde äntligen som främmande fiskar vara oss själva med varandra, vi förstod varan dra och ingen tyckte att vi var konstiga pga hur vi pratade eller tänkte. Det är alltså detta som avgör vem vi väljer ut som partner, och inte just exakt vem vår mamma eller pappa var när vi var små.

Men kan de inte va både och?

– Jo, självklart kan det det, och det är ju bara naturligt om andra som vuxit upp under samma klassbetingelser har en liknande världsuppfattning, eller kanske t.o.m. påminner om någon av våra föräldrar. Men det är inte själva föräldraskapet i sig som är den springande punkten. Det är vår klasstillhörighet som avgör vem vi blir förälskade i, och på vilket sätt. Kommer man från samhällets botten, där ens släkt levt på i flera generationer, då ökar risken för missbruk och allvarlig psykisk ohälsa. Känner man igen sig i någon och blir kär i denna person, och den kommer från ett liknande håll, så finns ju samma risker hos honom/henne. Och om man blir ett par, då är det klart att man riskerar att föra vidare samma skadade relationsmönster som är resultatet av just att befinna sig på botten av ett orättvist klassamhälle.

Okok nu fattar jag nog tack så mkt!

– Det är jävligt orättvist att det ska vara så. Som författare skriver jag inte för de litterära magasinen, utan jag skriver för att få fler att förstå hur detta hänger ihop. Men det räcker inte med att skriva eller läsa böcker för att ändra på det. Det vi behöver är klasskamp som organiseras på bred front av kritiskt tänkande människor som vet vilka de är och vilket klassfolk de tillhör. Ju färre som inbillar sig att de är medelklass när de inte är det, desto bättre för klasskampen – desto bättre för vårt folks framtid!

Okii tack Saba då kan ju jag (Melissa) avsluta denna artikeln med å säga att vi behöver mer klasskamp o vi behöver organisera oss Då ska vi inte hålla på o tro på en massa teorier av Fred om odips-Komplexet utan vi ska utgå från våran egna verklighet!

Melissa Wolde-Benocha
t.f. chefredaktör för Till Punkt


Relaterad läsning



Fler artiklar i nyhetsflödet:

GBG Burek Contest har börjat!

MAT. Nu är jag hemma hos Sebbe vi ska köra en burek kontext som vi har planerat ett tag! Saba är också med men på distans från Lilla Pakestan pga coronan. Iallfall så kör ja o Sebbecito på samma plåt men vi gör var Sin burek me olika fyllning,…

Läs hela artikeln

Frihetsnytt 2021-04-16

FRIHETSNYTT. När coronalättnader genomförs ökar också trycket på individens egen känsla för medborgerligt ansvar och fosterländsk plikt. Samtidigt kan svenska kärnfamiljer äntligen se fram emot vårvärme.

Läs hela artikeln

Saba Gordon: ”Manliga lärare är livrädda”

SKOLA. På senare år har undersökning efter undersökning visat att svenska lärare ”överdokumenterar” sin vardag av rädsla för att de skulle kunna bli anmälda över någon incident med elever. Rädslan är befogad – Skolinspektionen har mottagit mer än tiofaldigt så många anmälningar om lärares lämplighet jämfört med något decennium…

Läs hela artikeln

Förlikning på gång? Förra chefredaktören i hemliga samtal med förlaget

KULTUR. Den tidigare chefredaktören tillika ansvarig utgivare för Till Punkt, Karl Ljunggren, har tillsammans med sina efterträdare Melissa Wolde-Benocha och Saba Gordon, kommit överens om en ”förlikning”. Enligt nya tillförordnade chefredaktören Melissa Wolde-Benocha handlar det om något som båda parter har intresse av. Det var Karl Ljunggren själv som…

Läs hela artikeln

Putin är en diktator och ryska folket lider! (Obs – ironi)

DEBATT. Rysslands president Vladimir Putin är en diktator, och han har förtryckt sitt folk under 20 års tid. Men mot Putin, hans säkerhetstjänst och lojala oligarker, står en ung generation ryssar som är trötta på diktaturen. Allt oftare ger de sig till känna i demonstrationer, flashmobs och hashtags för…

Läs hela artikeln

Kalmar – död stad, men vad gör de unga?

DEBATT. Coronan har slagit hårt mot ekonomin och det sociala livet i svenska storstäder, men det är inget jämfört med hur vissa mindre städer påverkats. I Kalmar, Smålands oomstridda kulturhuvudstad, har Länsmuseet stängt liksom en rad andra kulturinstitutioner och mötesplatser. Biblioteksbyggnaden är numera vaccineringscentral, och själva biblioteket har fått…

Läs hela artikeln

Armenisk påsk: en resumé

ARMENIEN. Påsken kan vara den viktigaste högtiden i det kristna landet Armenien. Även i Jerevan – denna kosmopolitiska huvudstad där sekulärt och religiöst samexisterar – märks påskfirandet i varje gathörn. Staden smyckas ut i kristna kors och påskhälsningar, men framförallt är det hoppet och glädjen hos människorna som låter…

Läs hela artikeln

Södra Sverige blomstrar – under vatten

NATUR. När solen blir starkare och dagarna blir längre väcks naturen sakta till liv, inte bara på torra land utan också i vattnet. I södra Sverige fylls nu allehanda vattendrag av nya skott från stor näckmossa (latin: Fontinalis antipyretica). Denna undervattensmossa är en av Sveriges tåligaste mossor och återfinns…

Läs hela artikeln

Läser in…

Något gick fel. Ladda om sidan och/eller försök igen.