Armenisk påsk: en resumé

ARMENIEN. Påsken kan vara den viktigaste högtiden i det kristna landet Armenien. Även i Jerevan – denna kosmopolitiska huvudstad där sekulärt och religiöst samexisterar – märks påskfirandet i varje gathörn. Staden smyckas ut i kristna kors och påskhälsningar, men framförallt är det hoppet och glädjen hos människorna som låter meddela att deras frälsare har uppstått! På påskafton bryter man fastan och beger sig till St Gregorius-katedralen för påskmässan (se bilden ovan). Armeniern må vara sekulär i sitt leverne, men hans religion och gudstro är orubblig.

Utsikten från St Gregorius-katedralen i Jerevan är storslagen: i mitten den sovjetiska Arken, till höger frihetshjälten Zoravar Andraniks staty (foto: DJ Sebbecito)

Den som någon gång besökt en armenisk kyrka slås snabbt av den unika atmosfären, som varken är östligt ortodox eller västligt katolsk. Den armenisk-apostoliska kyrkan misstas ofta för rysk-ortodox eller orientalisk, men är i själva verket en av världens äldsta statskyrkor – om inte rentav den äldsta.

Många tror felaktigt att armenier bekänner sig till den rysk-ortodoxa eller grekisk-ortodoxa kyrkan, men härinne återfinns såväl bänkrader som orglar på läktaren (foto: DJ Sebbecito)
Utsikt från St Gregorius-katedralen på påskafton. Lägg märke till Arken till höger och nybyggnation i fjärran. Efter en tids medlemskap i Eurasiska unionen med Ryssland, Vitryssland, Kazakstan och Kirgizistan, har Armenien äntligen fått fart på sin ekonomi (foto: DJ Sebbecito)

En solig vårdag tillika påskafton som denna är det inte förvånande att människor känner sig lätta i hjärtat och glada i sinnet. Men samtidigt har Armenien under några år haft stora utmaningar. Stora delar av Karabakh har fallit till fienden, och många hederliga patrioter beskyller nu premiärminister Pajasinian för landsförräderi. Frågan måste ställas: hade det kunnat vara annorlunda om förre landsfadern Serzj Sargsian fått fortsätta som landets starke man? Den frågan lär vi dock aldrig få svar på – det kom ju en ”revolution” i vägen, ledd av en köpt (och minimal) medelklass, understödd av amerikanskt storkapital…

Den gamle dasjnak-hjälten Zoravar Andranik blickar ut över Jerevans gator (foto: DJ Sebbecito)
Framåt kvällen avtar den strida strömmen till St Gregorius-katedralen, som nu framträder desto praktfullare i skymningsljuset (foto: DJ Sebbecito)

Men i dessa bistra tider kan man ändå inte låta bli att glädjas åt den torra, varma bergsluft som nu snabbt tar Jerevan i besittning. Den armeniska våren är kort – snart är sommaren redan här med sin brännheta, dallrande luft. Med start i maj månad kommer snart sagt varenda gräsplätt i Jerevan att konstbevattnas från morgon till kväll, för att inte förtorka i hettan. Tack vare armenierns omisskännliga omsorg om såväl sina medmänniskor som natur och gatulandskap, kommer huvudstaden även under de torraste sommarmånaderna att fortsätta skimra i sina rosa lavastenshus, grönskande parker och svalkande fontänkaskader.

Våren har kommit till Jerevan också detta år (foto: DJ Sebbecito)

I sanning – våren har kommit till Jerevan också detta år med sina många blomknoppar, vänliga leenden och lekande barn!

Armenien, o du stolta, tappra krigarland – må du blomstra i ditt folks strävanden; må upprättelsens tid svepa över Ararat och Artsakh, över stad och land!

DJ ”Sebbecito”


Relaterad läsning


Mer på Till Punkt