Om förlaget

År 2017 löd beskrivningen av Till Punkt såhär:

”Varje år utsätts 3-6 barn i varje svensk skolklass för sexuella övergrepp. Mobbning är en annan utbredd form av övergrepp som kan lämna precis lika djupa spår hos barn. Till Punkt är en plattform för bokutgivning och opinionsbildande kring dessa barns verklighet.”

Sedan dess har åtskilligt hänt med verksamheten, och även om det ursprungliga fokuset finns kvar (barns och ungas psykiska ohälsa) har det både vidgats och fördjupats, något som inom loppet av något år kommer att bli tydligt i vårt utbud. Idag (år 2020) har vi gått från att vara en opinionsbildande plattform till ett mer traditionellt förlag. Vårt sortiment kommer inom loppet av år 2020 att växa från nuvarande fem titlar i mars månad till 20-talet titlar med utgåvor i såväl pocketformat som e-böcker och ljudböcker (både sakprosa och skönlitteratur) vid årets slut.

Nu har dessutom förlagets fokus vidgats från ”bara” övergrepp och ”bara” barn/ungdomar till att omfatta betydligt mer. Man kan säga att de författare vi ger ut alla sysslar med något slags utforskande av människans ”mörka” sidor.

Till Punkt strävar efter att vara det ledande förlaget i Sverige när det gäller just denna nisch – fokuset på det som är allra svårast att sätta ord på, kanske rentav svårt att ens tänka och känna.

Vi strävar också efter att genom våra titlar erbjuda läsaren nya perspektiv och berättelser som är ”annorlunda” från det mesta, när det gäller teman som t.ex. sexuella övergrepp, autism, mobbning, ensamhet och segregation i samhället.

Vi vill, med de berättelser vi publicerar, klippa upp den tvångströja som sätts på samtliga ovannämnda teman i den offentliga debatten. Sexuella övergrepp och dess konsekvenser kan t.ex. politiseras (genom exempelvis massmediala uppbåd som ”metoo”), och de kan sättas i en psykiatrisk eller kriminologisk kontext. Alla dessa kontexter, med sina olika begrepp och teoribildningar, möts i det offentliga samtalet och inte sällan också i litteraturen. Men de har mycket lite att göra med människorna bakom ett övergrepp, oavsett det rör sig om offer, förövare, vittnen eller anhöriga.

En lyckad berättelse om övergrepp, autism, ensamhet, mobbning eller andra utbredda samhällsproblem, är i vår mening en bok som inte låter sig användas i politiska, psykiatriska eller kriminologiska syften.

Däremot ska en berättelse vi ger ut förmå 1) uppvisa en verklighet sådan den ter sig för de som närmast upplever den, 2) upplysa läsaren om denna verklighets kausalt-emotionella komplexitet, och på det sättet också 3) uppröra den läsare som minst hade väntat sig det.

Med andra ord: berättelser med egen integritet, berättelser vars syfte inte är att behaga den ena eller andra uppfattningen om något. Berättelser som får den mest upplysta läsare att förhoppningsvis omvärdera sina normer och värderingar i den mån det behövs.

Notera även att det som Till Punkt publicerar är skönlitteratur och sakprosa, och att förlagsverksamheten därmed gör anspråk på en kulturell och konstnärlig berättartradition som i rakt nedstigande led representeras av exempelvis Stig Dagerman, Selma Lagerlöf, Dostojevskij, Pusjkin och Goethe. Våra berättelser gör inte bara anspråk på att vara angelägna inlägg i den ena eller andra samhällsdebatten, de är också besjälade med en konstnärlig helhet.

Det är alltså inte fråga om ”vittnesmål” eller ”boken om mig”, ”min kamp i livet”, ”låt alla veta”. Flera av Till Punkts titlar är inspirerade eller rentav baserade på verkliga händelser, men dessa böcker är fortfarande skönlitteratur i sin egen rätt, inte dokumentära återgivanden av sanna historier. Denna distinktion har många läsare hittills haft mycket svårt att ta till sig (med all rätt) och därför understryks den extra mycket genom denna förmaning.

Karl Ljunggren, ansvarig utgivare